Min helg har bestått av loppisbesök och tapetsering. Loppisbesöket var av det mer vällyckade slaget, tapetseringen av det mindre. Hos oss betyder tapetsering en kamp på liv eller död och jag tror att vi ska vara glada om vi kommer helskinnade ur tapetklister-träsk-h-t utan att skriva under några skilsmässopapper!! Någon som känner igen sig?

Det hade varit så mycket lättare att klistra/spika upp ruffiga brädor som jag har gjort här i hallen på ovanvåningen, än att ta kampen om att få upp en tapet som ska mönsterpassas och dessutom bara finns i ett exemplar. Det vill säga 1. rulle för att jag, alias snåljåp, inte köper en extra för eventuella felmått.

För de där felmåtten, de kommer med all säkerhet. Och hur lätt är det inte att slinta med slö-kniven när man ska ta av överflödig tapet och pappret kryllar sig som en permanentad lock. Ååååååh varför kan jag bara inte vänta tills klistret har torkat ordentligt??

Som sagt, tapetsering är inget för ett atomkraftverk som mig (mannens alltid så söta beskrivning av mig) och jag har med all bestämdhet gått in för att hädanefter syns jag bara med pensel eller hammare i handen. Skulle jag få ett återfall, så snälla, få mig genast på andra tankar.

Vår blivande 2-åring blev i alla fall själaglad för sin nya PIP-studio tapet med körsbärsgrenar och fjärilar och om det inte ligger ett skilsmässopapper på köksbordet imorgonbitti, så får jag väl ändå erkänna att vi faktiskt gjorde ett ganska bra arbete ;o)

Hoppas att er helg var mindre kampfylld och mer fridfull än min. Nu kastar vi oss ut i en ny vecka......  Grattis älskade gullunge på din stora dag imorgon!!!

                    Största kramen

                                              Barsebäcks-bruden